Tillbaka
  • Artiklar
  • 2023-04-23

10 saker du inte visste om bergteknik

Från stora spektakulära vägtunnlar och oändligt långa avloppstunnlar under våra städer till stora parkeringsgarage och gruvgångar i norr. Alla har de gemensamt att det är resultatet av att bergtekniker varit i farten. Så hur går det egentligen till när man spränger berg och hur byggs en stor tunnel rakt under en stad utan att påverka hus och omgivning? Vi på YIT har lång erfarenhet av att ta oss fram genom berg och berättar här mer om hur vardagen under jord kan se ut samt reder ut viktiga begrepp som är bra att ha koll på.

1. Så förbereds sprängningsarbeten i städer 
En stor del av det moderna samhällets infrastruktur är idag placerad under mark i närheten av bostadsområden vilket ställer krav på alla som jobbar med bergteknik. De som planerar sprängningen måste alltid ta hänsyn till närboende för att störa så lite som möjligt. Inom den professionella byggbranschen sker som tur är allting enligt fastställda planer och riktlinjer.

Bostäder och viktiga samhällsfunktioner beaktas i grävarbetet så att störningar för dem minimeras. Vibrationsmätare placeras i de närmaste fastigheterna för att mäta sprängningarnas intensitet. Även logistiken under utgrävningen planeras långt i förväg för att undvika att trafiken på plats leds till mindre lokalgator i området.

2. Vad är bergförstärkning?
Bergförstärkning är precis som namnet säger en mekanisk förstärkning av berg. Bergförstärkning används för att göra bergväggar och tak i gruvor och tunnlar stabilare genom att binda ihop lösa stenblock till en enhetlig och stark struktur. I Sverige är bergbultar och sprutbetong de vanligaste materialen för bergförstärkning. Vilken metod som används beror på hur berget ser ut och vilken typ av tunnel som byggs.

Det finns olika typer av bergbultar, men alla installeras i ett hål som borras i berget. Bergbulten fästs sedan antingen mekaniskt genom att dras åt med hjälp av ett spetsankare, en bricka och en mutter, eller genom att gjuta med cement eller harts. Bergbultar är vanligtvis mellan tre och fem meter långa.

Bergytan sprutas med hjälp av sprutbetongutrustning. Ofta blandas små stålfibrer i sprutbetongmassan för att göra konstruktionen starkare. Ett stålnät kan installeras mellan sprutbetonglagren för att ge ytterligare styrka. Berget tätas också genom injektering, det vill säga genom att borra hål i berget och under tryck injicera ett tätningsmaterial, oftast blandad cement och vatten. Detta görs för att hindra att vatten läcker in i tunneln, men också för att skydda grundvattnet från att påverkas för mycket.

3. Hur gjuter man en betongvägg i en bergtunnel?
Gjutningen av en betongvägg i en bergtunnel sker enligt samma princip som vilken vägg som helst, men i en något mer komplicerad och speciell miljö som man måste ta hänsyn till. När man ska gjuta en betongvägg i en tunnel använder man allt som oftast en form som tillverkas efter bergets struktur. Formen förseglas runt om och rör kan installeras i toppen av formen och på andra ställen för att säkerställa att luft kommer ut och formen är full.

4. Vad är en “salva”? Varför “skrotar” man efter en sprängning? Vad är ett “anfang” i en tunnel och hur går en “wiresågning” till?
Att spränga i berg är ett yrke med lång tradition och med många begrepp. När man spränger en tunnel i ett berg använder man sig ofta av mer än ett ton sprängmedel vid varje detonation. Det bryter bort mellan 100 och 200 kubikmeter berg. Men längden på den så kallade salvan, det område som man spränger bort vid en detonation, kan variera kraftigt beroende på var det sprängs. Långt ner under jord och när det inte finns närboende eller annat som kan störas kan stora stycken berg sprängas bort. I närheten av bostadshus används betydligt mindre salvor.

När sprängmedlet exploderat och röken lagt sig är det dags att last ur stenen som lossat. Men först ska berget “skrotas” vilket innebär att lösa stenblock som sitter kvar i tunnelns väggar och tak tas ner. Detta görs för att minska risken för ras när utlastningen sker.

Vid vissa tillfällen är omgivningen så känslig för vibrationer att det inte går att använda sprängmedel och då kan man ta till bland annat “wiresågning”. Att wiresåga innebär att man använder en diamantbelagd wire för att såga loss stora block som sedan lyfts ut. Metoden används bland annat av YIT vid bygget av tunnlar i anslutning till Krångede vattenkraftverk.

Reparation av jumborigg.jpgVid bygget av Töölönkatu parkering i Finland servades borriggen inne i tunneln.

5. Vad finns det för slags bergbyggnadsarbeten?
På en typisk underjordisk bergbyggnadsplats arbetar en rad olika personer. Det rör sig om yrkeskategorier likt borrare, sprängare, sprutare, bakstuffare och bultare. För att hantera den lösa sprängstenen finns det dessutom lastare och lastbilsförare samt en skrotare för att städa upp bergväggen. Eftersom det krävs många stora maskiner för arbetet finns det på byggarbetsplatsen vanligtvis också en mekaniker som underhåller och reparerar maskinerna. Andra roller som är viktiga vid bygge i berg är mättekniker, förmän, byggnadsingenjörer samt en platschef.

6. Hur ser en typisk arbetsdag under jord ut?
Ett skift på byggarbetsplatsen börjar med en uppdatering av vad som skett och vad som är på gång. Tunnelarbete är ofta skiftarbete, där man tar vid där föregående skift slutade. På stora byggarbetsplatser ägnar specialister likt borrare och sprängare hela skiftet åt att utföra sina egna uppgifter, men det är allas jobb att hålla platsen säker, snygg och prydlig och att ta hand om maskinerna som man använder. En borrare tar till exempel hand om det dagliga underhållet och mindre reparationer av borriggarna, antingen ensam eller tillsammans med en mekaniker. På mindre byggarbetsplatser kan till exempel sprängningsarbetet vara halva skiftet och resten av tiden utför sprängarna andra uppgifter som är nödvändiga för arbetets framskridande, till exempel att bygga el-, ventilations- och vattenledningar i det nya utgrävda utrymmet. Elanslutningar görs av en elektriker, precis som i allt annat byggnadsarbete.

7. Vad ska jag studera om jag vill jobba med bergsteknik?
Det finns några alternativ när det gäller utbildning i bergteknik under jord. Ingenjörer och tekniker utbildas bland annat vid bergsskolan i Filipstad. Berg- och gruvteknik kan man studera vid både Stockholms och Luleås universitet

Många yrkesverksamma har redan någon form av examen inom byggsektorn likt en vidareutbildning inom infrastrukturbyggande. Du kan "specialisera" dig på underjordisk bergbrytning genom att ansöka om en praktikperiod på en tunnelanläggning.

Förmåga att hantera eller reparera maskiner är en fördel i tunnelarbete, och det finns också en efterfrågan på elektriker på byggarbetsplatser. Byggledare och annan personal har ofta en högskoleexamen eller en universitetsexamen inom byggområdet.

Jumboborrigg i arbete.jpg"Jumboborriggar" används för att borra laddningshål i berg. Hålen borras alltid till en brytning åt gången.

8. Hur hanteras brandsäkerhet och evakuering under jord?
En brand i en tunnel är något man vill undvika och som tur är händer det ytterst sällan då mycket uppmärksamhet ägnas åt brandsäkerhet under jord och att följa ordningsregler för en bra arbetsmiljö. Alla maskiner som används under jord, inklusive personbilar, är utrustade med en handbrandsläckare för en första släckning. Dessutom har många stora maskiner ett automatiskt eller manuellt utlöst släcksystem för motorrummet.

En evakuerings- och räddningsplan utarbetas alltid för byggarbetsplatsen och det hålls regelbundna övningar. På stora projekt installeras ofta räddningskammare i tunneln, där personalen kan söka skydd om utgångarna är blockerade. Anställda som arbetar i underjordiska gruvor bär också en personlig räddningsutrustning, antingen på sig själva eller i ett fordon. Utrustningen är en slags syrgasmask som kan användas för att förflytta sig till ett skyddsrum eller utomhus.

9. Har någon någonsin blivit instängd bakom ett ras?
Ras i tunnlar är i allmänhet sällsynta runt om i världen, och i de nordiska länderna förekommer de ytterst sällan. YIT har inte varit med om några sådana incidenter i egna projekt.

Inuti en borrigg.jpgUtsikt från hytten på en jumboborrigg

10. Hur beaktas miljön vid bergbyggnad?
För underjordisk schaktning krävs alltid ett miljötillstånd, där myndigheten tar ställning till projektets inverkan på den omgivande miljön. Det handlar inte bara om buller, damm och vibrationer. Det kan även röra sig om hur mycket vatten som ska pumpas ut ur tunneln och vilka åtgärder som ska vidtas för att ta hand om det. Beroende på byggplatsen kan vi återvinna det vatten som behövs i vårt eget reningsverk, varefter det kan återanvändas. Krossad sten från tunneln kan också återanvändas, exempelvis vid vägbyggen.

De maskiner och den utrustning som används vid tunnelgrävning är stora och väger upp till 50 ton. Maskinerna och utrustningen måste minst uppfylla den utsläppsklass som lagen kräver och många har partikelfilter. Andra maskiner likt jumboborriggar är elektriskt drivna. Här pågår, precis som ovan jord, ett skifte mot mer och mer eldrift av fordon och maskiner.

På YIT är hållbarhet kärnan i vår strategi och en central del av all vår affärsverksamhet. En viktig del av hållbarheten är att begränsa klimatförändringarna. YIT har satt upp klimatmål som ska följas och skapat en koldioxidplan för att minska utsläppen.

Sverige består till många delar av berg som vi av olika anledningar kommer att behöva bryta oss igenom, så yrken inom bergteknik har framtiden för sig med flera stora projekt som pågår runt om i landet och fler som planeras.

Läs mer om vilka tjänster vi söker på https://www.yit.se/jobba-hos-oss/lediga-tjanster